Turkiet

Allmänt om Turkiet

Geografi

Turkiet är ett eurasiskt land som upptar större delen av halvön Anatolien och som gränsar sydvästra Asien och Europa. Landet omges av Svarta havet, Medelhavet och Egeiska havet, och gränsar till åtta länder: Grekland och Bulgarien (Europa) samt Georgien, Armenien, Azerbajdzjan, Iran, Irak och Syrien (Asien). Huvudstaden Ankara är Turkiets näst största stad. Staden, som är det administrativa centrumet i Turkiet, har ett invånartal på cirka 4, 6 miljoner. Turkiets största stad Istanbul, som även är den mest befolkade, är landets ekonomiska, kulturella och historiska centrum. Istanbul räknas som Europas största stad och den sjunde största i världen.

Turkiets läge mellan Europa och Asien har bidragit till att landet fått en stor geopolitisk makt genom historien. Som ett modernt muslimskt land har det framgångsrikt kunnat axla rollen som ledare och medlare för utrikespolitiska frågor i den islamiska och västerländska världen. Sedan år 1952 är landet medlem i NATO (North Atlantic Treaty Organization), och en strategisk partner till USA.

Turkiets tidiga historia

Turkiets historia omfattar en tidsperiod på över 8000 år och här uppstod en av de tidigaste bosättningarna i världen. Hettiterna, som befolkningen kallades, byggde upp ett, för tiden, mycket stort och mäktigt rike. De kom till Turkiet år 2000 f. Kr. där de till en början delades in i separata stater. Först cirka 1650 f. Kr blev de förenade av kung Labarnas.

Hettiterna var ett mäktigt och krigiskt folk. Under kung Suppiluliuma I styre (cirka 1380 – 1346 f. Kr) nådde Hettiteriket sin storhet, då de, utöver nästan hela Anatolien, även härskade över stora delar av Syrien och Palestina.

Hettiternas härskardöme föll cirka 1,200 f. Kr. när det Egeiska folket (även kallade ”sjöfolket”) gick till attack. I och med Hettiternas nedgång uppkom och försvann ett antal civilisationerna i Anatolien, band annat Frygierna som utgjorde en mäktig stat i centrala Turkiet under 700-talet f. Kr.

Under 550-talet f. Kr. grundades det persiska imperiet under akemeniderdynastin av kungen Kyrus II, även känd som Kyrus den store. Under Kyrus II styre besegrade Akemeniderna det Mediska riket, Lydiska riket och Nybabyloniska riket. Kyros II, vars imperium var det största dåtiden någonsin hade skådat, härskade ända fram till 334 f. Kr. då Alexander den store erövrade det Persiska imperiet. Efter Alexander den stores död år 323 f. Kr, blev Anatolien uppdelad i flera mindre konkurrerande riken, vilka i sin tur skulle komma att erövras av romarna under 100-talet f. Kr.

Härskaren Pergamon lämnade över styret till Rom år 133 f. Kr. vilket blev starten på en period av en växande romersk dominans över det vi idag kallar Turkiet. Det romerska imperiet delades upp i två riken – det västra riket erövrades av det germanska folket medan den östra halvan förblev i romarnas besittning.

Under 000-talet reste aposteln St Paulus till Turkiet där han grundade några av de första kyrkorna. Kristendomen slog rot i många av landets städer och fick en snabb spridning trots förföljelse. Förföljelsen upphörde år 313 när den romerska kejsaren Konstantin den store konverterade till kristendomen.

Istanbul, som till en början hette Konstantinopel, erövrades av det Osmanska imperiet år 1453. Efter det första världskriget bröt det Turkiska frihetskriget ut (1919 – 1923) vilket resulterade i det Osmanska rikets nederlag. År 1923 fick staden sitt namn, Istanbul, varpå Turkiet blev ett sekulariserat land. År 1934 fick turkiska kvinnor rösträtt.

Kultur och sport

Den turkiska befolkningen kommer från flera olika bakgrunder vilket är en påminnelse om de många olika folk som segrat över Turkiet under flera årtusenden. Majoriteten av befolkningen är sunni muslimer medan en femtedel av befolkningen är kurder.

Till de mest populära maträtterna i Turkiet hör bland annat kebab gjord på grillat lamm. Typiska turkiska råvaror är lamm, äggplanta och yoghurt. Ett mycket populärt godis som härstammar från Turkiet, är marmeladkonfekt (kallas även för Turkish Delight) som säljs i de flesta butiker runt om i landet.

Den mest populära sporterna i Turkiet är fotboll. Det finns tre populära lag med bas i Istanbul vilka är Galatasary, Besiktas och Fenerbache. En annan mycket populär sport är brottning som även råkar vara Turkiets nationalsport. Kirkpinar är namnet på en årlig turnering i oljebrottning som hålls i slutet av juni i staden Edirne, sedan år 1346.

Statsskick

Turkiet är en sekulariserad enhetsstat med ett republikanskt statsskick. Turkiets premiärminister anses vara regeringschef medan landet president är statsöverhuvud. Landets parlamentariska församling (Turkiets nationalförsamling) består av 550 medlemmar som alla är framvalda av det turkiska folket.

Turkiets politiska system baseras på en separerad maktstruktur. Den operativa makten utövas av ministerrådet medan den legala makten ligger samlad i Turkiets nationalförsamling. Det juridiska organet kan agera oberoende av ministerrådet och nationalförsamlingen.

Klimat

Turkiet är uppdelad i sju geografiska regioner: Egeiska regionen, Marmara regionen, Medelhavet, Östra Anatolien, Sydöstra Anatolien, Svarta Havet och Centrala Anatolien.

Varje region har ett alldeles eget klimat som främst påverkas av avståndet till bergskedjor samt närliggande sjöar och hav. Den Egeiska regionen och Mamara regionen har typiska medelhavsklimat med varma somrar och mildra vintrar, medan den östra delen av landet är bergigt med varma somrar och kalla, ofta snörika vintrar. Centrala Turkiet har en kombination av flera olika klimat som ger mycket torka under varma somrar men mycket kalla vintrar, där temperaturerna skiljer sig stort mellan dagtid och nattetid.

Natur och djurliv

Turkiets natur är riklig och mycket varierad. Här finns närmare bestämt över 10 000 växtarter varav 20% är inhemska. Landets flora består av bland annat skog, berg, våtmark, gräsmark samt kust- och marina områden.

Landets djurliv är också imponerande. Turkiet har så mycket som 80 000 djurarter vilket säger en hel del med tanke på att antalet djurarter i hela Europa är 60 000. Till de vanligaste däggdjuren i Turkiet hör hyena, brunbjörn, varg, ökenlo och det euroasiatiska lodjuret. För att skydda Turkiets rika mångfald av djurarter har landet låtit inrätta ett sextiotal naturparker och naturreservat runt om i landet.

Turkiet är ett eurasiskt land